Guld

Guld har i flera årtusenden varit den mest eftersökta och åtrådda metallen. Det var också den första metallen som människan började bearbeta.
I sin renaste form kallas guldet för finguld och består då av 100% guld. Finguldet är alldeles för mjukt för att användas i smycken, det skulle slitas och ändra form, Imagedärför blandas guldet med andra metaller.

 

För att ange guldhalten i en guldblandning används beteckning karat, som går från 1 till 24 och visar hur många tjugofjärdedelar guld det finns i guldlegeringen.

 

Observera att karat, som anger guldhalten för ädelmetallen guld i 24-delare inte alls är det samma som carat i ädelstenar som anger stenens vikt och motsvarar 0,2 gram ädelsten.

 

I utlandet kan guldhalten anges med en stämpel som anger tusendelar istället för karat, 18 karat skulle då anges med 750 (tusendelar).

 

Guldets färg

Guldlegeringen får färg beroende på vilket metaller som guldet blandas med. Det förekommer många olika färgvariationer. Rött guld är den äldsta och mest kända färgen och fås fram genom att guldet legeras med koppar och silver, ibland även med en mindre mängd zink.

 

Den vanligaste guldlegeringen i Sverige kallas roséguld och är 18 karats legering som består av 75% guld,  8-9% silver och 16-17% koppar. Man kan säga att ju större del av legeringen som inneåller silver desto gulare blir guldet, och tvärtom ju mer koppar desto rödare blir guldet.

 

Vitguldet togs fram i början på 1900-talet som en ersättare för platina som kraftigt steg i pris. Vitguldets färg fås av den del av legeringen som innehåller palladium (tidigare användes även nickel, men användningen har minskat pga allergiproblem).

 

Guldet kan också ha färg åt det gula eller gröna hållet, även blått- och pupur-färgat guld förekommer.

 

Guld i historien

(Saxat ur artikel av Urban Lundberg, Falköping)

 

Den första metallen som människan lärde känna och använda sig av var guld. Fastän guldet egentligen var en onyttig metall rent praktiskt i vardagslivet, men ädel var och är den ju förstås. Överallt där geologer grävt fram lämningar efter gångna tiders kulturer, har man funnit vackra arbeten i guld. Under forntiden erhölls guld ur sanden i floderna. En inskription i ett egyptiskt tempel ger vid handen att Farao Thutmosis III på 1400-talet före Kr. efter en lysande seger i Asien fick "skadestånd" utbetalt i guld.

Guldklimp på 53 kg
Guldet gällde alltså redan i forntiden som valuta och betalningsmedel. Snart nog blev det ett attribut till makten och storheten. Man stötte ofta på guld i massiva klumpar ända upp till 15 kg. I juli 1851 påträffades vid Wellington en enda stor guldklimp som vägde 53 kg, det största friliggande fyndet i ett stycke som gjorts någonsin.
Kung Salomos rikedom Egyptierna trängde uppför Nilen när de letade efter slavar, elfenben och guld. På 900-talet före Kr. spelade guldet en central roll i handelsförbindelserna mellan den feniciska staden/staten Tyros och Juda rike. Dessa förbindelser gav upphov till gåtan om Kung Salomos rikedomar. Kung Salomon hämtade (enligt bibelns berättelser) sitt guld från guldlandet Ofir i Afrika. En av hans expeditioner kom tillbaka med 420 talent guld (1 talent = 44 kg).
Från Romarrike till medeltid. Romarna utvecklade guldutvinningen västerut. Där hämtade man guld inte bara ur flodernas slam, utan också ur riktiga underjordiska schakt. Under medeltiden utvecklades guldletandet och både i Frankrike och Tyskland vaskade man guld som till största delen så småningom hamnade i småkungliga kassavalv och kloster.

 

Columbus trodde på värme
Columbus hade två mål i sikte när han begav sig på sin resa till "Indien", han sökte papper och guld. Han trodde att guldet trivdes bäst i hett klimat. En tro han baserade på guldmyter från Afrika. Att han landade i Västindien tycks vara en lyckoträff i varje fall ur hans eget guldperspektiv. På Haiti fick han se infödingarnas guldsmycken. Spanjorerna tvang dem fortsätta vaska guld ur floderna. Columbus startade årtusendets största guldplundring. På 1500-talet strömmade det till guld också från Guinea och Afrika. Det tillföll i huvudsak portugiserna. Under två sekel var guldet drivmotorn i den begynnande europeiska industrin som i sin tur genererade guld som betalning för sina varor.

 

Den riktiga guldfebern
I slutet av 1847 fann den amerikanske virkeshandlaren J. Marshall en handfull glittrande korn på sandbotten i floden invid sitt nybyggda sågverk (norr om Sacramento). Detta var början till Amerikas väldiga "guldrush". Under det första årtiondet gav de kaliforniska inmutningarna guld för 550 miljoner dollar enligt dåtida värde.

 

Guldbeläggning

Olika föremål kan beläggas med ett lager av guld. Förgyllning kallas den tunnaste varianten och innebär att guldskiktet är på 2 tusendels mm. Det görs genom en elektrolys.

Gulddoublé är samma sak som förgyllning fast guldskiktet är på 4 tusendels mm.

Guldplätering är den tjockaste guldbeläggningen och på mekanisk väg läggs ett skickt av guld över en annan metall. Guldbeläggningen är mer än 8 tusendels mm tjock.

Guld kan svärta

Guldsvärta orsakats av ett antal olika kemiska och mekaniska fenom:
1) Söndernötning
Smycken som består av flera delar kan nöta på varandra så att mycket små metallpartiklar slits loss, som sedan deltar i en kemisk process med ämnen som bland annat sulfider och klorider i från smyckesbärarens svett, som tillsammans bildar en stark svärtande föreningar. Den personliga sammansättningen av svett varierar dock mycket från person till person varpå olika personer kan ha olika stor känslighet.

2) Yttre miljöfaktorer
Yttre miljöfaktorer som t ex utsläpp från närbelägen kemisk anläggning eller klorid-föreningar från ett varm havsklimat kan deltag i processer som resulterar i svärtning.

3) Små partiklar
Så partiklar från damm, puder eller kosmetika nöter bort små mycket delar från smycket. Dessa delar ser mörka ut pga ljusbrytning och inte  gyllene som guldet i allmänhet.

Rengöring

Guldet kan efter lång användning se lite tråkigt ut och behöva rengöras, detta görs enklast med en mjuk tandborste och diskmedel. Sedan sköljs smycken och torkas med en mjuktrasa.  Någon gång varje år kan man lämna in smyckena till en guldsmed som kan rengöra dem i en ultratvätt. Det kan vi hjälpa er med och smyckena blir då som nya.